Ni vet när man har snorklat sig berusad på färger och fiskar och i andakt simmat med en manta i säkert fem minuter? Och sen tittar man på sin film och korallerna ser inte alls neonblå ut sådär som de gjorde i verkligheten och fiskarna verkar så små och bleka. Och mantan kom knappt med i bild för Gud vet vart jag riktade kameran. Och vattenhuset var ändå fullt av kondens. Lite så. Men jag är stolt ändå. För en tredje film är nu gjord och för varje filmklippning lär jag mig massor. Och som tidigare nämnt: så himla kul!
Ni får helt enkelt tro mig - i verkligheten var det fullkomligt fantastiskt! Vi åkte ut tidigt på morgonen, ett tiotal personer på en liten fiskebåt. Till grannön Penida där det finns en vik som kallas Secret Manta Point. Och som vi letade mantor! Och det var faktiskt jag som hittade den. I vild upphetsning ville jag inte släppa den ur sikte, samtidigt som jag filmade (åt fel håll, men ändå...) och viftade ivrigt ovan mitt huvud så att mina snorkelkompisar skulle komma åt mitt håll.
Sen drog vi vidare till Penidas hamn, Crystal Bay. Där erbjöds känslan av att bli nedsläppt i ett akvarium. Glasklart vatten och fullt med fisk. Ändå var höjdpunkten Mangroove Point utanför Lembongan. För det var där korallerna lyste i neonblått och fiskarna var större. Och sjöstjärnorna var sinnessjukt stora och färggranna. Och inget av det där kan jag återge rättvist. Men jag börjar kunna göra film och det är alltid nåt. Right?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar